Posts Tagged ‘Mamma’

Äntligen fredag!

Det har varit mycket den här veckan. Jag fattar inte att jag orkar stressa så ändå.
Eller, det gör jag inte (orkar alltså), men lik förbannat lyssnar jag inte på kroppen och tar det lugnt.
I måndags var det först VFU, sen hämtade jag Gosungen på dagis och så hade jag henne ända till 1-tiden. Hennes mamma var ute på nåt grejs så jag var barnvakt. Fick en trevlig slant för det, och det sitter inte fel i min studentekonomi. Det blev dock inte mycket sömn den natten sen, eftersom jag skulle åka hem därifrån också. Var hemma i Sollentuna vid 2.15 typ, sen tog det ett tag innan jag kunde somna, så jag kanske fick tre timmars sömn eller så.

Tisdag var det VFU igen, sen iväg till Sollentuna på gruppen. Näst sista gången, jättetrist faktiskt. Även om det har varit motigt och känts som pest och pina att gå dit varje gång så har det känts bra när jag väl är där. Jag behöver den här kontakten helt enkelt. Och det har liksom blivit en vana att gå dit varje tisdag. Jag som är så plikttrogen är den enda som har varit på alla sessioner. De andra har varit borta ibland av olika orsaker, men jag sitter troget där varenda vecka. En gång var jag till och med ensam där, men det blev faktiskt bra det med.
Efter gruppen så var det iväg till Handen och äta lite hos mamma. Sen iväg till Haningekören och sjunga lite. Det gick sisådär, halsen var inte alls med på noterna. Jävla förkylning! Men det var iaf skönt att vara tillbaka bland sopranerna igen, efter mitt lilla gästspel bland tenorerna. Nästa termin kommer jag bli fullvärdig medlem i kören också. Den här terminen och delar av förra terminen har jag varit med och stöttat där jag behövs, för kören var väldigt liten när mamma började där för ett år sen, tror de var 12-13 pers nånting. Nu är det ungefär 35 medlemmar, så jag behövs inte som stöd, men både jag och andra i kören vill att jag ska fortsätta. Så då gör jag det! Skillnaden då är ju att jag får betala terminsavgift, vilket jag har sluppit hittills. Men, men… det är ju inga hutlösa summor man ska betala så det ska gå bra. Januari är dessutom en bra månad för såna utgifter. Både lön från jobbet i jul och massa pengar från csn.

Onsdag var det VFU igen. Hade sovit riktigt uselt natten innan, blev väl kanske 4 timmars sömn eller så. Efter det var det dags att hämta Gosungen på dagis och ha henne i 2,5 timme. Hon är så mysig. Dock var hon lite avslagen, och på dagis sa de att hon hade varit så där med, plus att hon kändes lite varm. Så jag tempade henne och hon hade 37,7. Inte konstigt att hon var lite hängig och inte riktigt ville äta! Men vi fick en mysig eftermiddag ihop ändå, hon var glad iaf. Gullunge!

Torsdag, VFU igen. Var ute i ”Indianskogen” med barnen hela dagen. Jag mådde illa som fan på morgonen efter att jag hade druckit en flaska juice på vägen till Nacka. Fick inte i mig nån frukost eller nåt sen när jag kom fram. Lunch lagade vi i skogen, och då fick jag i mig två små hamburgare i tunnbröd. Inte mycket mat. Men såklart så satte illamåendet fart igen. Jag börjar bli trött på det. Åkte hem till mamma efteråt och lämnade en bok som skulle tillbaka till bibblan. Sen gick vi en sväng i centrum och fönstershoppade lite. På kvällen skulle jag egentligen ha träffat Rikard, men han mådde inte bra så vi ställde in det. Iofs var det ganska skönt, för jag var inte så vansinnit pigg heller och fick en kväll för mig själv. Kunde för övrigt inte få i mig middag förräns vid 21 heller, mådde för illa innan. Det är väl inte normalt att det går typ 6 timmar mellan frukost (som bestod av juice) och lunch, och sen typ 8 timmar mellan lunch och middag? Alltså utan att man är hungrig däremellan. Men jag tror att jag är nervös för gastroskopin och att det är därför magen krånglar som fan nu igen. För det var ungefär i samma veva som jag fick samtalet från Ersta som magen satte igång. Hoppas det blir bättre när jag har fått undersökningen gjord.

Idag har jag varit i Nacka igen, på VFU. Har gjort ett målarexperiment med barnen som ska ligga till grund för min examinationsuppgift. De blandade pulverfärg med vatten för att se vad som hände och vad man kunde göra med det. Det blev riktigt intressant! Och barnen hade jätteroligt. Ska fortsätta med det på måndag, alla barn hann inte göra idag.

Nu sitter jag hemma hos mamma och bara slappar, njuter av att det ÄNTLIGEN är helg. Om två timmar ska jag på AcQuires orkesterkonsert, den jag valde att hoppa över eftersom jag inte riktigt orkade. Tur att det var den jag valde, för jag hade i vilket fall som helst inte kunnat sjunga idag. Halsen är alldeles för kass för det. Jag har inte ont direkt, men rösten bär inte.

Känns viktigare då att ha en fungerande röst på torsdag. S har nämligen bett mig att sjunga med henne på hennes mormors begravning. Och självklart ställer jag upp. Vi ska sjunga ”Dagen är nära” och ”Stilla ro och nära” (den sistnämnda av Åsa Jinder). Båda har jag sjungit innan, Stilla ro har hon tagit AcQuire-arret av. Iofs ska jag lägga altstämma på, så jag måste lära in den. Har bara sjungit sopran förut, men kan ju texten iaf. På Dagen är nära så har jag för mig att jag har sjungit en andrastämma innan, men jag vet inte riktigt vad det är för arr hon har så det är inte säkert att det är just den jag har sjungit. Men det lär inte vara så svårt att lära in den heller. Har ju satt en andrastämma en gång som komponerades fram ca två timmar före ett bröllop. :)

Nej, nu har jag inget mer att skriva om för tillfället. Borde nog försöka vila lite innan jag knallar iväg till konserten.

*OFF*

Tänk ändå…

… att en liten flicka kan få en på ett sånt bra humör bara genom ett enda leende. Jag blir lika fascinerad varje gång. Gosungen har verkligen den förmågan. Idag har hon varit underbar, och då menar jag U N D E R B A R. Hon har skrattat och lekt vad jag än har erbjudit henne. Idag fick jag för första gången byta blöja på henne utan att hon skrek. Hon var SÅ snäll och bara låg där och lät mig göra det jag skulle. Till och med att byta till pyjamas accepterade hon utan protester. Annars brukar blöjbyte/klädbyte vara en kamp varje kväll. Inte ens när hennes mamma kom hem började hon skrika. Annars är det ett säkert kort, så fort Gosungens mamma öppnar dörren så sätter Gosungen igång stora sirenen. Nu gnällde hon bara lite, men det tror jag berodde på att hon satt med ryggen mot dörren och inte kunde vända sig om och se mamma ordentligt. När jag tog upp henne sen och gick ut med henne i hallen så kom leendet fram igen. Jag är så imponerad! Gosungens mamma frågade vad jag hade gett Gosungen för droger egentligen, jag skyllde på dagis. ;)

Så på det stora hela har den här dagen varit kanonbra. Förmiddagen ägnades förvisso åt att läsa en bok som vi ska ha litteraturseminarium på i skolan imorgon, men den är jag klar med (ska bara skriva ihop en snabb sammanfattning som jag kan använda mig av imorgon).

Imorgon blir en lång dag. Först är det skola kl 9-12, basgruppsseminarium. Jag antar att vi får reda på hur nästa examinationsuppgift kommer se ut, eftersom vi ska ut på VFU på måndag (och tre veckor framåt). Efter det är det litteraturseminarium, och vi sitter väl mellan 13-15 eller så. Sen ska jag hämta Gosungen kl 16 och ha henne till 20.30 ungefär, vilket innebär att jag lägger henne också. Sen när Gosungens mamma kommer hem så åker jag hem till mamma och sover där. På fredag förmiddag åker hon, jag och Rikard till Värmland. Jag och Rikard ska till Renata och Magnus (min kusin och hennes man) och tillbringa helgen där. Mamma åker till Kurt och Astrid (hennes bror med sambo). Det ska bli kul att träffa dem och Oscar igen. Det är det tråkiga med att bo typ 25 mil bort, man träffas så sällan. Oscar hinner ju växa en massa mellan gångerna. Men visst är han ljuvligt söt?

 

Oscar

Oscar

 

 

Oscar

Oscar

 

Nej, nu är det dags att göra lite vettiga saker här. Uppdaterar bloggen när jag är tillbaka i civilisationen igen.

*off*

Jaha, i år igen

Då var det dags igen. Den här gången säger almanackan att det är 25 år jag fyller. ”Hur känns det att vara ett kvarts sekel?” sa min morbror igår, när jag ringde och grattade honom på 60-årsdagen. Det kändes inget då (visserligen var jag fortfarande ”bara” 24) och det känns inte nåt nu heller.
Det är snarare så att jag redan börjar tröttna på att fylla år, jag är helt enkelt inte på humör för sånt idag. Folk behöver inte ringa och gratta (mina föräldrar har redan gjort det, det räcker), jag orkar inte ha folk på fika (vilket nog inte är så troligt att det händer ändå eftersom jag inte ens är hemma hos mig). Jag vill inte vara social idag helt enkelt. Jag samlar krafter för att orka med morgondagen. Visst kommer det bli jätteroligt, men samtidigt ångrar jag mig och vill bara ställa in alltihop. Skylla på sjukdom, dödsfall, vad som helst. Försöker dock se positivt på det.

Idag vill jag egentligen bara gräva ner mig i en grop nånstans och stanna där tills dagen är över. ”Men så kan du väl inte göra, det är ju din FÖDELSEDAG, då ska man ju le och skratta och ha ROLIGT!” tänker folk då. Fan heller, tänker jag. När mamma och pappa frågade om det var okej ifall de åkte bort över helgen, alltså även min födelsedag, för att gratta morbror och liten Oscar (mitt kusinbarn) som fyller den 24:e resp 25:e, så kände jag mig nästan lättad. Jag insåg att jag kunde komma ifrån det där fikat man förväntas duka upp för att folk ska komma med en blomsterkvast och säga grattis. Idag kan jag vara för mig själv. Det räcker med att vara social imorgon. R kommer ikväll, det blir myspys.

Gnäll, gnäll. Blä. Nåja, nu börjar mammas lägenhet se beboelig ut igen. Målaren blev klar igår, så det har släpats möbler och så. Takfläkten är uppe, R och grannen fick upp den igår kväll. Jag har satt upp spegel, hatthylla och vinställ på väggen igen. Hallen ser ut som den ska nu iaf, om man bortser från att det inte finns några golvlister och att det ligger ett antal meter telefonkabel där. Allt det där ska åtgärdas inom den närmaste framtiden. Sen ska det in nya möbler och tja… det blir fint i slutändan iaf.

Nu är det dags att slänga sig i soffan och glo på dumburken en stund.

*OFF*