Då var det dags igen. Den här gången säger almanackan att det är 25 år jag fyller. ”Hur känns det att vara ett kvarts sekel?” sa min morbror igår, när jag ringde och grattade honom på 60-årsdagen. Det kändes inget då (visserligen var jag fortfarande ”bara” 24) och det känns inte nåt nu heller.
Det är snarare så att jag redan börjar tröttna på att fylla år, jag är helt enkelt inte på humör för sånt idag. Folk behöver inte ringa och gratta (mina föräldrar har redan gjort det, det räcker), jag orkar inte ha folk på fika (vilket nog inte är så troligt att det händer ändå eftersom jag inte ens är hemma hos mig). Jag vill inte vara social idag helt enkelt. Jag samlar krafter för att orka med morgondagen. Visst kommer det bli jätteroligt, men samtidigt ångrar jag mig och vill bara ställa in alltihop. Skylla på sjukdom, dödsfall, vad som helst. Försöker dock se positivt på det.

Idag vill jag egentligen bara gräva ner mig i en grop nånstans och stanna där tills dagen är över. ”Men så kan du väl inte göra, det är ju din FÖDELSEDAG, då ska man ju le och skratta och ha ROLIGT!” tänker folk då. Fan heller, tänker jag. När mamma och pappa frågade om det var okej ifall de åkte bort över helgen, alltså även min födelsedag, för att gratta morbror och liten Oscar (mitt kusinbarn) som fyller den 24:e resp 25:e, så kände jag mig nästan lättad. Jag insåg att jag kunde komma ifrån det där fikat man förväntas duka upp för att folk ska komma med en blomsterkvast och säga grattis. Idag kan jag vara för mig själv. Det räcker med att vara social imorgon. R kommer ikväll, det blir myspys.

Gnäll, gnäll. Blä. Nåja, nu börjar mammas lägenhet se beboelig ut igen. Målaren blev klar igår, så det har släpats möbler och så. Takfläkten är uppe, R och grannen fick upp den igår kväll. Jag har satt upp spegel, hatthylla och vinställ på väggen igen. Hallen ser ut som den ska nu iaf, om man bortser från att det inte finns några golvlister och att det ligger ett antal meter telefonkabel där. Allt det där ska åtgärdas inom den närmaste framtiden. Sen ska det in nya möbler och tja… det blir fint i slutändan iaf.

Nu är det dags att slänga sig i soffan och glo på dumburken en stund.

*OFF*