Mogis del av stjärnhimlen

Ibland förstår jag mig inte på min kropp.

Först händer ingenting. Sen händer plötsligt massor. På typ ingen tid alls. Jag brukar normalt inte väga mig varje dag, försöker hålla det till ca 2 ggr i veckan. Men idag fick jag en ingivelse att ställa mig på vågen, trots att jag vägde mig igår och det inte borde hänt något sen dess. Men visst hade det hänt något…

Sen igår har det försvunnit ytterligare 0,3 kg. Jag väger nu 76,2 kg! På bara tre dagar har jag tappat ett halvkilo. Och jag har inte ens gjort något speciellt! I fredags åt jag till och med en glass… förvisso var det veckans 300 fria kalorier jag utnyttjade då, har gjort så de senaste fredagarna att jag köpt en Magnum Temptation (240 kcal, så det är klart inom ramen för det tillåtna) och ätit till Let’s Dance. Lite fredagsmys, sådär. Men ändå… ett halvkilo på tre dagar är grymt bra!

Dessutom gjorde jag en upptäckt idag, har nog sett det ett tag men inte riktigt tänkt på det – mina nyckelben syns tydligt! Innan jag påbörjade den här viktresan så kunde man ana dem där någonstans, men de var väl inbäddade i alldeles för mycket fett. Men nu syns de verkligen!

Har på senaste tiden också börjat märka att det inte är helt bekvämt att ligga på sidan med knäna ihop. Det är alldeles för hårt! Knäna går emot varandra, och numera är det inte ett tjockt skyddande fettlager där heller, det är mer ben mot ben. Och det är inte särskilt bekvämt. Jag som trivs bäst att sova på sidan! Har börjat ha en kudde mellan knäna, och då är det mycket bekvämare… :)

Startvikt: 93,8 kg (090928) (BMI 35,7)

Nuvarande vikt: 76,2 kg (100325) (BMI 29,0)

Totalt: -17,6 kg

Kvar till nästa delmål  (under 75 kg = 74,9 kg): 1,3 kg (planerar att uppnå detta senast till nästa dietistbesök 21/4)

Kvar till delmål 2 (under 70 kg = 69,9 kg): 6,3 kg

Kvar till slutmålet (62 kg): 14,2 kg

När jag ser dessa siffror känns det så fantastiskt bra. Jag minns ju hur lycklig jag var när jag för första gången kom under 90 kg, och nu känns det som en evighet sen! Har så svårt att förstå hur stor jag faktiskt var för inte alltför längesen. Tittar på foton och förundras. Känner knappt igen mig. Nu har jag börjat vänja mig vid att det är såhär jag ser ut, att jag har vägt runt 30 kg mer än idag är ofattbart. Jag kan fortfarande inte föreställa mig som smal, men det kommer nog vad det lider. Oavsett vad så har jag gjort en jäkla prestation, som jag är grymt stolt över! Om jag så skulle stanna på nuvarande vikt, så har jag ändå tappat 30 kg. Trettio kilo! Det ni… ;)