Martina: Tack! Jag tror aldrig man blir fri från sin sorg, även om det blir lättare och lättare med åren. Precis i början trodde jag aldrig att jag skulle kunna vara glad igen. Idag vet jag att jag KAN vara glad. Det är inte jättejobbigt varje dag. Men ibland dyker minnen eller annat som påminner om pappa upp, och då gör det ont. Tror du känner igen det också.
Mår både bättre och sämre just nu. Att jag mår sämre beror på att pappas årsdag närmar sig, och jag vet att det kommer kännas lättare sen när den dagen är över. Men jag mår inte dåligt över den situationen som uppstod i skolan :) Tack återigen för dina fina ord! Det värmer så när någon för mig helt okänd tar sig tid att skriva några rader.