Ja, nu äntligen är det klart. Som jag har längtat. För ett år sedan, vid den här tiden, packade jag mina saker och lämnade min lägenhet. För att bo ”ett litet tag” hos mamma. Det ”lilla taget” blev ett ganska långt tag, mitt mående har gått upp och ner under den tiden, och ett tag trodde jag att jag aldrig skulle komma tillbaka hit. Såg lägenheten glida mig ur händerna.

Men så hände något. Min katastrofala ekonomi vände helt plötsligt och blev riktigt okej. Inte jättebra, men såpass bra att jag skulle klara alla utgifter som kommer när man bor själv. Och så hittade R sin lägenhet i samma veva. En lägenhet där han vill bo, som ligger på ”rätt” sida av stan för hans del. En lägenhet han har budat på, och som i skrivande stund ännu inte är hans, men hans bud är högst än så länge, och det lutar åt att han får den. Blir det så, är det inflyttning för honom i mitten av oktober.

Var bor han nu då, undrar kanske någon. Ja, eftersom jag sagt att jag ville flytta tillbaka innan min födelsedag så var han ju ”tvungen” att flytta ut. Så nu gör han som jag gjort det senaste året, och bor hos mamma. Sin mamma alltså, inte min. Hade det varit ett tidigare inflyttningsdatum för honom, säg i slutet av augusti eller början av september, hade han bott kvar här fram tills dess. Några veckor tyckte vi att vi kunde samsas under samma tak. Men nu när det handlar om flera månader, så känns det inte så aktuellt. Risken är att vi skulle gå varandra på nerverna och förstöra vår fina vänskap. Mycket dumt. Alltså bor han hos sin mamma nu ett tag.

Och jag är äntligen tillbaka i min lägenhet. Ett års exil är över. Har nog ännu inte riktigt förstått att jag är hemma igen. Men jag börjar få ordning här, fått saker på plats där jag vill ha dem. I princip bara mina möbler. R har fortfarande bokhyllor, köksbord/stolar och en säng kvar här. De möblerna får stå här tills han flyttar till sin nya lägenhet. Bara onödigt att flytta dem nu och inte veta var han ska förvara dem. De står ju knappast i vägen här, och dessutom har jag ju haft mina möbler ståendes här under tiden jag har bott på annat håll.

Ikväll ska jag göra ett ryck och få sovrummet klart. Vill ha det klart till helgen då jag har Zarah boendes här från fredag till söndag. Min jobbhelg, plus barnvakt. Och även om jag kan sova i soffan nu, så blir det liiite trångt om både jag och Zarah ska sova i den. Tanken är att hon ska få ”eget rum”, dvs att hon sover i sovrummet och jag i soffan. Tror det blir lugnast nätter på det viset. Jag kan sova lugnt (Zarah har många ljud för sig på nätterna), och hon kan sova lugnt (hon slipper mig springandes in och ut ur sovrummet).

Och eftersom jag jobbar till 17 imorgon och sedan åker hem till mamma för middag och lån av bil (hennes grannes) så kommer jag hem sent och lär vara trött. På torsdag jobbar jag dubbelt – förskola mellan 7.30-14.15 och sen direkt till Zarah för att jobba 15-20. Hemma runt 22 = försent att röja. Och på fredag är det också dubbelt – förskola 8-14.15 och sen till Zarah. Och när jag åker därifrån har jag Zarah med mig. Alltså vill jag få det klart ikväll. Så kanske jag kan få sova i en riktig säng inatt! Soffan är förvisso förbaskat skön, men det känns fånigt att ha ett sovrum och inte använda det… ;)

Nej, nu ska jag vira in mig i en filt på ovan nämnda soffa, och glo lite på Allsången innan det är röjardags.

Men nu vet ni i alla fall att jag är på plats i min ”nya” lägenhet! ;) Puss på er!