Mogis del av stjärnhimlen

Världens bästa jobb!

Ibland är det så skönt att ha ett sådant jobb som jag har. Är inte låst till en specifik plats eller specifika tider. Jo, min schemalagda tid är jag förstås ”låst” till. Och passen börjar och slutar alltid hemma hos Gosungen. Fast det är sällan jag är på plats mellan de exakta klockslag då mina arbetspass börjar och slutar. Gosungens mamma och bonuspappa har nämligen infört nån slags ”flex”, de kan t.ex. be mig komma en timme senare här och låta mig sluta tidigare där. Jag får fortfarande betalt för min schemalagda tid, och de har rätt att ha assistent dessa timmar. Men ibland väljer de själva att låta oss assistenter få flexa lite. :) Jag räknar dock alltid med att jobba de timmar jag har på mitt schema, blir det ändringar som är till min fördel så ser jag det som en bonus.

Dock är det ett givande och tagande, eftersom jag brukar ställa upp när de behöver barnvakt. Har nog aldrig sagt nej när de har frågat, under de 4½ år som jag har haft hand om Gosungen. Ska vara barnvakt i början av augusti nu närmast.

Men som sagt, när jag jobbar är jag fri att göra i princip vad som helst med Gosungen. Shoppa? Visst, Gosungen hänger med. I klädaffärerna gör hon sitt bästa för att riva ner så många klädesplagg som möjligt (och jublar när hon lyckas). IKEA? Gosungen älskar det. Får hon bara en gul kasse är hon fullkomligt nöjd. Storhandla? Inga problem. Köra ett pass i tvättstugan? Absolut, Gosungentycker det är jätteroligt att hjälpa till att plocka i och ur tvätt. Träffa vänner? Självklart, Gosungen är grymt social och gillar att träffa folk. Sen hittar vi förstås på saker som bara är för henne också. Men jag kan liksom förena nytta med nöje om det är så. Som när vi packade flyttkartonger häromdagen. Det är så skönt att slippa vara bunden till tråkiga rutiner (visst, vi ska äta frukost/lunch/middag och jobbar jag dag så bör Gosungen vila en stund också, men det finns inga specifika tider för det, vi tar det som det kommer helt enkelt… är vi hungriga äter vi, är Gosungen trött vilar hon).

Idag har Gosungen och jag gjort följande:

• Haft låååång lördagsfrukost (yoghurt & banan för Gosungen, kaffe för mig som redan ätit hemma)
• Suttit i solen på verandan och ”läst” tidningen (Gosungen har massakrerat den till småbitar som hon så snällt har erbjudit mig med ett ”varsågod” och ett leende)
• Åkt bil hem till min lägenhet, jag bor här nu i helgen eftersom R är bortrest (Gosungen har klappat Sissa och matat henne med morot, skrivit på datorn och kollat på tv)
• Åkt tillbaka hem till Gosungen, ätit lunch (våfflor, Gosungen smällde i sig nästan två hela!)
• Gosungen har vilat, själv, i dryga halvtimmen
• Under tiden Gosungen vilade satt jag i solen på verandan med en kaffekopp i näven och bara njöööt
• Suttit i soffan, gosat och kollat på film
• Suttit ute på verandan igen, i skuggan den här gången, och kastat leksaker (Gosungen kastade, jag hämtade…)
• Suttit i soffan igen, jag gjorde flätor på Gosungen
• Gosungen med familj åkte iväg på middag, jag fick sluta tre timmar tidigare

Sämre arbetspass kan man ha va? Hela dagen har vi bara gjort vad som fallit oss in, det vill säga vad Gosungen har haft lust att göra. Den lilla utflykten hem till mig var förvisso på mitt initiativ, eftersom jag kom på att jag hade glömt ge Sissa ögondroppar imorse. Men det har liksom inte varit minsta antydan till stress. Hur skönt som helst.

Imorgon är jag ledig, men på måndag är det dags för ännu ett härligt arbetspass!