Nu är jag tillbaka på banan!
Har jobbat två pass med Gosungen nu. Älsklingsungen! Har saknat henne nåt otroligt de här 4 månaderna jag har varit sjukskriven. Frågade henne i söndags om hon hade saknat mig – gissa vad ungen svarar?! ”NÄÄÄÄ!”, följt av ett gapskratt. Med andra ord är allt precis som vanligt med henne ;) Jag anade att hon hade lärt sig nya saker sen sist, och visst har hon det! När jag träffade henne senast, i september, kunde hon nätt och jämnt sitta själv utan stöd. Nu sitter hon LÄNGE! Och det är bland det roligaste hon vet – så roligt att hon ratar i princip alla andra förslag man ger henne. Sitta på golvet ska det vara!
Jag älskar verkligen mitt jobb! Att få umgås med Gosungen är en så fantastisk möjlighet jag har fått. Varje nytt jobbpass är en upplevelse. Vi skrattar, busar och har ROLIGT helt enkelt. Visst har hon dagar som är mindre bra, där det mest är gnäll, gråt och tandagnisslan, men de är sällsynta. Under de 4 åren jag har jobbat med henne (vi har jubileum nästa helg!) går de dagarna i princip att räkna på en hand. Då räknar jag naturligtvis bort ”inskolningsperioden” den första tiden när hon skrek så fort hon såg mig ;)
Imorgon blir det fullt upp. Dels fyller mamma år, och hon ska såklart uppvaktas. På kvällen har A bjudit med mig på Körslaget, dit hon har fått biljetter. Så imorgon blir det till att gå upp tidigt och överraska mamma med kaffe på sängen (hon läser inte här vad jag vet, så jag kan ju avslöja det, hehe), samt present såklart. Hon har inte sagt vad hon önskar sig, däremot har hon pratat länge om att hon vill ha en ny skurmopp och en ny hink. Så jag har knåpat ihop ett litet presentkort, som ger henne ett valfritt skurset! Bild kommer såklart på scrappingsidan.
Det går även framåt vad gäller mitt andra jobb. Har fått de papper som är nödvändiga för att jag ska få börja jobba där, och mitt telefonnummer är uppskrivet i vikariepärmen. Har fått frågan om hur tidigt de får ringa mig på morgnarna om det krisar, och jag har sagt att det bara är att ringa närsomhelst. Oavsett när de ringer så lär jag ju ligga och sova, men vakna ska man göra någongång, och ett sånt samtal är ju bara trevligt att vakna till! Så jag hoppas att de ringer mig någondag nästa vecka, är SÅ sugen på att komma igång och jobba ”på riktigt”.
Att jobba med Gosungen är förvisso även det ett riktigt jobb, men jag jobbar ju inte heltid med henne. Önskar att jag kunde jobba mer där, men det är ju tyvärr inte jag som styr över hur assistanstimmarna fördelas mellan assistenterna. Jag hade gärna jobbat mycket mer än de timmar jag får! Men att då kunna komplettera det med ytterligare ett jobb gör ju att jag får en inkomst att tala om. Och det är precis vad jag behöver. Jag har gått back nästan varenda månad nu sen separationen. Det känns inte bra att behöva leva på andra för att överleva. Jag tycker inte om att vara en parasit. Jag vill klara mig själv! Och nu verkar det som att jag har möjlighet att ÄNTLIGEN göra det också.
Nu ska jag ta mig lite kvällsfika, en cigg och sen blir det snart sängen, så jag orkar upp imorgon! Och ni som läser – ni har väl inte glömt bort gästboken? Det ekar lite tomt därinne… ;) Puss på er!
Leave a Comment