Om ett inlägg skrivet ”under influence” och om Sissa

Jag känner mig hög. Eller tokfull. Visst var jag på fest igår, men det är inte det som sitter i än. Jag har tagit Stilnoct, som jag först var väldigt skeptisk eftersom det inte tog på mig vid ett tidigare tillfälle när jag åt dem. Men nu! Det är som natt och dag. Känner effekt av den inom någon minut eller två, inom 20 minuter sover jag om jag lägger mig. Och lägga mig ska jag göra så fort jag har skrivit klart det här. För den här speedade känslan jag har nu är smått otrevlig. Så länge jag sitter ner är det relativt ok, men när jag reser mig… jag får yrsel och vinglar när jag går så det ser ut som om jag är packad. Benen och armarna hänger inte riktigt med, vilket resulterar i att jag går in i närmaste stillastående föremål, vägg eller vad som helst. Skumt.

Stod och skulle förbereda kaffebryggaren för imorgon med vatten och pulver, så det bara är att trycka på knappen sen. När jag stod och räknade alla mått kaffe jag hade i filtret, så kom jag på mig själv med att tänka ”en för mamma, en för pappa” osv. Jodå, jag mår bra. Verkligen. Haha.

Vad gäller Sissa så ser hennes öga faktiskt något bättre ut nu. Man börjar kunna se hennes riktiga ögonfärg längst ute i kanterna. Och det i mitten ser inte riktigt lika groteskt ut heller. Det betyder att dropparna funkar, men det betyder också att när vi slutar med dropparna lär det med största sannolikhet bli groteskt igen. Imorgon förmiddag ska jag och Sissa till veterinären igen, och jag är så grymt kluven. Jag har konstaterat att ögat aldrig blir som förr. Jag har konstaterat att det sannolikt kommer orsaka henne lidande framöver. Även om hon ”bara” får fuktgivande (behövs antagligen så länge hon inte blinkar självmant, och det gör hon inte än) så ska hon ha dem 3 ggr/dag. Pratade med R idag och vi kom fram till att vi kan försöka med det en vecka till och avvakta, om veterinären föreslår något sånt. Annars lutar det tyvärr åt avlivning. Men det som får mig att tveka där är att Sissa är så OTROLIGT pigg i övrigt. Hon äter bra, hon dricker bra, hon är glad och nöjd och kelig som aldrig förr (förutom när man ska ge henne dropparna, då rycker hon bara undan huvudet och vill inte alls att man ska pilla där).

Men hur sjutton ska jag göra? Om hon hade varit hängig och dålig rent allmänt hade beslutet känts så mycket lättare. Men hon är ju så pigg! Tänk om hon INTE får ont då? Jag vet ärligt varken ut eller in just nu. Måste ventilera med veterinären imorgon. Och för att orka göra det måste jag hoppa i säng nu så jag orkar upp. Men shit så svårt det ÄR. Jag kommer ligga med tankarna ända tills jag somnar, säkert i drömmarna också, och direkt när jag vaknar. Hur skulle DU ha gjort?

Leave a Comment