Jag har hand om världens underbaraste unge! (efter Oscar får jag väl säga, så inte min kusin blir putt…)
Zarah blir bara mer och mer ljuvlig. Hon är verkligen inne i en bra period nu, där allt är roligt och tårar knappt existerar. Det spelar ingen roll hur dåligt humör jag är på under dagen, när jag kommer till dagis och ska hämta henne och möts av ett stort leende så är alla problem som bortblåsta.
Igår mötte vi upp min mamma när jag hade hämtat Zarah, och mamma tog en promenad med oss till tunnelbanan. Zarah har haft lite svårt för att knyta an till nya människor förut, det har tagit sin tid innan hon har accepterat folk. Men nu tog det inte lång tid innan mamma kunde få henne att le. Så länge hon höll sig på lagom långt avstånd kunde hon busa hur mycket som helst, och Zarah tyckte att det var jättekul.

I övrigt är det sisådär. Håller på att åka på en rejäl förkylning känns det som. Haft ont i halsen i några dagar, och nu börjar jag känna mig tung i huvudet, lite snorig och allt sånt där skojsigt. Så är det ju såklart bonus att det är lingonvecka så magen gör apont också. Yay! Kan jag inte få ha ont nån annanstans också när jag ändå är igång? :/

Dags att bädda ner sig i soffan med ett stort glas varm O’boy och bara ta det lugnt. Men först, ta och spana in gullungen:

Hur söt får man bli?

Hur söt får man bli?

Vad ska man med leksaker till när det roligaste som finns är att leka med stolens delar?

Vad ska man med leksaker till när det roligaste som finns är att leka med stolens delar?