Posts in month: september, 2005

Äntligen
Mogi | 29 september 2005 | 16:31

…har jag fått en andningspaus i pluggandet. I måndags behövde jag ju bara åka in och lämna examinationen, sen bar det iväg hem till mamma för middag och kör. Sov kvar där, för att slippa sitta och åka pendeltåg och vara hemma jättesent på måndagskvällen. Iofs hjälpte väl inte det så mycket, eftersom jag knappt kunde sova på hela natten och var dödstrött på tisdagmorgonen. Var tvungen att gå upp 6.30 också eftersom jag skulle vara i skolan 8.30 och det tar en timme att åka.

I skolan var det basgruppsseminarium mellan 9-12, vilket innebar redovisningar (det var för att förbereda den som jag mötte upp Sofia en halvtimme innan) av våra fältstudier vi gjorde förra veckan. Det var intressant, men jag var så trött att jag hade fullt upp med att kämpa för att inte somna. Det är inte lätt när man är så trött att det nästan är en omöjlighet att hålla ögonen öppna. Det blev många ändringar i sittställning, mycket vattendrickande och så för att lyckas.
Sen åkte jag hem till mamma igen, hämtade bilen och åkte till Sollentuna för att gå på gruppen. Det var jobbigt den här gången, dels för att jag som sagt var trött och dels för att vi förra gången gjorde en kroppsmedvetandeövning som var psykiskt jobbig för mig. Samma övning skulle göras den här gången, men sjukgymnasten visade mig ett alternativt sätt att ha armarna på (skulle egentligen vara sträckta rakt ut åt sidan när man låg ner), så det funkade lite bättre. Men det var jobbigt med koncentrationen.
Nåja, sen var det bara att åka hem till mamma igen, äta lite middag och sen iväg till nästa kör. Jag vill inte skryta, men ibland känner jag mig lite överkvalificerad för den kören. Det här var andra repet jag var med på, och jag tror att det har varit totalt 6 rep + en internathelg där de andra har repat. Jag har förvisso övat lite hemma eftersom jag sjunger tenor och inte har hört de stämmorna innan, men det är inte mycket. ÄNDÅ kan jag stämmorna bättre än gubbarna. Roade mig lite med att sjunga med i sopran och altstämman också, och insåg att det inte var så himla svårt det heller. Vad gör folk i den kören egentligen? På körens hemsida finns midifiler att öva till, och där kan man dels välja att höra alla stämmor ihop eller att höra sin egen stämma (med de andra stämmorna i bakgrunden). Borde väl inte vara så svårt att lära sig då kan man tycka. Men så pratade jag lite med den andra tenoren som var där, och då kläcker han ur sig ”men den här kan jag knappt” och visar en låt som alltså ska sjungas på scen om ungefär 3 veckor. HALLÅ?! Om man nu inte kan sin stämma, borde man då inte ta ansvar för det och öva hemma? Tydligen inte… och därför passar det mig bra att jag kan komma och gå lite som jag vill, och när jag är där så kan jag hjälpa till att stötta. Det var en av altarna som frågade mig om jag inte skulle börja i kören ”på riktigt”, men jag sa att jag inte har tid att engagera mig på heltid, eftersom jag har AcQuire också som jag prioriterar före, och där har vi massor att göra just nu. Ihop med skola och jobb så blir det för mycket med Haningekören på heltid också. Plus att jag nog inte skulle få ut så vansinnigt mycket av det. Det är förvisso roligt att sjunga, men det ger mig ingen utmaning eller chans att utveckla mig.

Nåväl. Sen bar det av hem till mamma igen, sov kvar ytterligare en natt. På onsdagen var det skola igen, föreläsning mellan 10-12. Föreläsningen var intressant, men föreläsaren hade kunnat vara bättre. Efteråt satt vi och skrev grupplogg om det, och det tog väl ungefär 40 minuter. Lagom långt, jag hade nog inte orkat så mycket längre.
Sen åkte jag hem och tog det lite lugnt i ungefär 1,5 timme innan det var dags att åka in till stan igen och hämta Zarah. Hon var fortfarande på halvdant humör, men det märks att det går bättre och bättre nu. Hon håller på att vänja sig vid sitt nya dagis och det börjar stabilisera sig lite i hennes lilla värld. Dessutom kom hennes mamma hem tidigare, så det var skönt att få komma hem redan vid 19. Mötte Rikard vid busshållplatsen också, han blev nog lite förvånad över att se mig så tidigt, eftersom jag egentligen inte skulle kommit förräns vid 20-tiden. :) Men då fick han ju sällskap till affären, och så slapp han laga mat också. Förvisso fick han göra äppelpaj, men det verkade inte som att han led alldeles för mycket av det :)

Idag har jag njutit av att bara kunna ta det lugnt och inte göra nåt vettigt alls. Iofs har jag tvättat ett par maskiner med sängkläder, men jag har inte rört kurslitteraturen och tänker inte göra det förräns imorgon. Det är inte nåt i skolan förräns på torsdag nästa vecka, hur skönt som helst.

Nu är det dags att slänga sig i soffan och slappa lite till.

*off*

Nåja…
Mogi | 26 september 2005 | 23:30

Livet kunde ju faktiskt varit värre. Även om det är lite si och så just nu. Psyket har hållit sig relativt stabilt den senaste veckan, men magen har krånglat desto mer. Jag har börjat gå upp tidigare än jag egentligen behöver (om jag ska iväg nånstans), för jag vet att kramperna kommer och att jag får sitta på toa i en kvart-tjugo minuter. Det uppskattas INTE.
Ringde ju till vårdcentralen förra veckan och fick tips att jag skulle pröva med receptfritt först, vilket jag har gjort nu i en veckas tid. Det enda som har hänt är att illamåendet jag har fått efter att ha ätit förut har minskat en del, men i det stora hela mår jag inte bättre. Det blir ett stressmoment att åka iväg nånstans, för jag vet aldrig om kramperna dyker upp och om de gör det måste jag snabbt till en toa. Och stressen i sig gör ju att kramperna kommer, så det är lite jobbigt det där. Är det inte bättre på torsdag så ringer jag vårdcentralen och kräver att få komma dit. Nu har jag dragits med det här alldeles för länge, och det påverkar hela mig att aldrig ha en lugn mage.
Dessutom vet jag inte hur mycket som är medicinens förtjänst att det har skett åtminstone några små förändringar. Jag har inte druckit kaffe nu på ungefär två veckor, och jag tror att det kan ha bidragit en hel del. Kunde verkligen inte få i mig kaffet. Var jättesugen, satte på en kanna, tog en klunk, mådde illa. Nu dricker jag te istället, och det verkar funka bättre. Men, men..

Det här blir bara en enda lång klagovisa, men jag är trött och det är det här som känns som det stora problemet just nu.

Idag har jag iaf varit i skolan och lämnat in examinationsuppgiften. Den blev klar till slut. Jag vet inte om det är tillräckligt bra, om jag blir godkänd… men det var det jag förmådde prestera. Får väl se vad handledaren säger om det. Antar att vi får veta betyg och sånt nästa vecka när vi har basgruppsseminarium. Har iofs det imorgon också, men då är det redovisningar, och jag kan inte tänka mig att hon har hunnit läsa igenom tills dess. Men jag orkar inte bry mig så mycket, jag är klar med det och det är huvudsaken.

Nej, nu måste jag försöka sova så jag orkar upp imorgon bitti. Ska upp alldeles för tidigt för min smak, men har man en tid att passa så…

*OFF*

Att jag aldrig lär mig
Mogi | 19 september 2005 | 22:04

Vad var det jag skrev om i förra inlägget? Att jag skulle varva ner, lyssna på kroppen och inte stressa som fan. Hur bra har det gått på en skala då? Svar: åt helvete!

Kändes som om jag hade lika mycket att göra den här veckan som gått jämfört med veckan innan. Och naturligtvis kom ju bakslaget lagom till helgen. Märkte under torsdagen att allt inte stod rätt till, men då tänkte jag ”äh, det är snart fredag” och körde vidare. I lördags brakade det. Skulle åka till mamma och förbereda pastasalladen till söndagens inspelning, men jag orkade inte göra ett dugg. Bara grät och mådde skit. Stackars Rikard fick sitta i tfn med mig i en timme och bara lyssna på när jag grät. Det kan inte ha varit så roligt. Jag kom inte fram till mamma förräns vid 21-tiden, och egentligen hade jag tänkt komma dit tidigt på eftermiddagen.

Jag MÅSTE börja lyssna på min kropp! Den säger inte ifrån för att det är kul, den säger ifrån för att den mår dåligt och inte orkar mer. Idag ringde jag till vårdcentralen, insåg att det inte är bra att må som jag har gjort de senaste veckorna, dvs att jag har haft ont i magen, svårt att äta, blivit illamående när jag väl har ätit, nästan konstant haft huvudvärk och känt mig allmänt hängig. Hon jag fick prata med var riktigt vettig, vilket är extremt ovanligt på min vårdcentral… jag berättade om mina symptom, hon frågade lite runt omkring, och sen kom hon fram till att det antagligen är något stressrelaterat. Det var ju det jag misstänkte. Hon rådde mig att prova några receptfria mediciner, äta regelbundet – små portioner ofta, försöka röra på mig och varva ner. Så det är vad jag planerar att göra den här veckan. Nu har jag chansen att ta det lugnt eftersom det inte är något schemalagt i skolan. Dessutom har jag Micki, och han hjälper mig att komma ut och promenera. Märker redan på en dag att jag mår lite bättre. Det är skönt att komma ut en stund då och då.

Iofs fick jag ett tokryck på en kärring idag som vägrade koppla sina hundar. BIAAAATCH! Folk som inte känner till ”allmänna hundregler” bör fan inte ha hund. Dessutom hade hon mage att förolämpa mig med frasen ”man borde släppa lös din hund och koppla dig istället”. Då krävdes det mycket självbehärskning för att jag inte skulle springa fram och nita kärringjäveln.

I övrigt har dagen som sagt varit ganska hyfsad. Pluggandet har det dock gått segt med, har inte haft koncentration nog att ägna mig så mycket åt det. Suttit och läst lite, men inte fått nåt skrivet än. Tar nya tag imorgon.

Har beställt både en vinterjacka och ett nytt tangentbord idag! Börjar ledsna på mitt gamla tangentbord, det har snart gjort sitt. Dessutom är det så mycket skit i det, trots att jag har gjort rent det ett par gånger. Det är helt enkelt dags att byta. :)

Nej nu får det vara nog för idag. Orkar inte blaja mer.

*OFF*

Ny vecka igen
Mogi | 12 september 2005 | 14:44

…och jag hoppas att den kommer vara lite lugnare än förra veckan. Då var det stress, stress och åter stress. För att sammanfatta:

Måndag: skola 9-15, hade Bild & Form-workshop. Det var iofs roligt, vi fick skapa en massa i olika material. Jag gjorde en myra i gips och en otroligt ful skedhistoria i trä. På kvällen var det kör. Var hemma vid 23-tiden ungefär.

Tisdag: skola 9-15. Basgruppseminarium mellan 9-12 och sen introduktion till Utelek mellan 13-15. Jag stack dock tidigare eftersom jag skulle vara på gruppen 14.45. Stressade tillbaka till Sollentuna, gick på gruppen, sen stress tillbaka till stan för att ha Zarah några timmar på kvällen då hennes mamma skulle på bio. Zarah var på uselt humör och bara skrek. Till slut fick jag henne att somna iaf. Var väl hemma vid 22.30.

Onsdag: inget schemalagt i skolan, däremot satt jag och försökte plugga lite hemma. Det gick väl sisådär. Sen åkte jag och hämtade Zarah. Hon var jätteglad när jag hämtade henne på dagis och hela vägen hem, men så fort vi kom innanför dörren satte skrikandet igång igen. Det var längesen hon höll på såhär när jag har haft henne, men sen kom jag på vad det antagligen berodde på. I måndags började hon på nytt dagis, och det är många nya intryck.. och så är hon ju aptrött när jag hämtar henne, och då vill hon bara vara med mamma. Inte konstigt att hon är på sånt humör då. Men det lugnar sig nog om ett tag. Var väl hemma vid 20-tiden, och då kom R också. Skönt att hinna umgås lite.

Torsdag: skola 9-15. Vi hade Utelek vid Stora Skuggan. Det var riktigt roligt, men ganska tröttsamt att vara ute en hel dag. Efter det mötte jag upp mamma på Centralen. Vi gick på stan lite och käkade middag ihop. Sen var det rep med Lönnå inför Sånger för Livet, mellan 18.30-22, i Filadelfiakyrkan. Det blev en helt annan känsla att sjunga ihop med 500 pers (iofs var de flesta tanter från Knäckebrödhult) än att bara sjunga med AcQuire. Och Lönnå är ju en körledare utan dess like. Gubben är över 70 år, men har energi som en duracellkanin. Intressant, men trött var man sen. Var väl hemma vid 23-tiden.

Fredag: efter en vecka fullpackad med saker och knappt nån tid att varva ner så kom raset. Under natten hade jag drömt mardrömmar, och vaknade livrädd. Humöret var på botten, orken var noll och allt var bara jobbigt. Hade skola mellan 12-14 och det släpade jag mig iväg på, det var uppföljning på Bild & Form-workshopen vi hade i måndags. Efter det skulle jag egentligen haft Zarah, men jag skickade sms till hennes mamma och avbokade. Kände att jag helt enkelt inte skulle orka, mådde för jävla dåligt för det. På kvällen kom R, och det kändes skönt att inte vara ensam med eländet. Men jag var nog inget roligt sällskap.

Lördag: dags för Ålandsresa. Mådde aningens bättre på morgonen, men var trött och humöret var väl inte helt på topp. Men det var kul att träffa folket, dvs min kusin Renata och hennes man Magnus, min morbor Kurt och så mina föräldrar… och så jag och Rikard förstås. Kvällen blev ganska lyckad, och vi kom inte alltför sent i säng heller.

Söndag: efter en natt med alldeles för lite sömn (vad förväntade jag mig egentligen, jag kan ju inte ens sova bra hemma i min egen säng) fanns det inte mycket energi för att göra saker. Tog det väl mest lugnt, låg uppe på soldäck i en solstol ett tag. Efter lunch var det dags att packa ner alla saker i bilen och komma av båten. Då hade min energi helt försvunnit, jag var lättirriterad och inte alls på humör. Både jag och R fick dock skjuts hem, det var najs. När jag väl var hemma så var det vila som gällde.

Den veckan fick mig att inse att jag har mina begränsningar, jag kan inte pressa mig för hårt för det straffar sig ganska rejält. När jag börjar avboka saker för att jag inte orkar, och istället ligger hemma i soffan och gråter, då har jag låtit det gå för långt. Jag måste börja lyssna på mig själv och min kropp. När jag märker att det börjar bli jobbigt så måste jag sakta ner och börja prioritera. Jag får inte ta på mig för mycket helt enkelt. Den här veckan verkar bli något lugnare. Skönt nog så är det ingen kör idag, eftersom vi hade Globenrepet i tordags. Får ladda inför söndagen istället, då det är skivinspelning hela dagen. Sen har jag åtagit mig att vara hundvakt i nästan en vecka med start söndag kväll. Det kan väl tyckas dumt eftersom jag just påpekade att jag inte ska ta på mig för mycket. Men nästa vecka i skolan är lugn, det är inget schemalagt alls utan tiden ska ägnas åt att skriva examinationsuppgift. Dessutom ger det mycket mer än vad det tar att ha Micki. Jag kan inte gräva ner mig själv i mina egna tankar för mycket, jag kan inte ligga och göra ingenting i soffan hela dagarna, jag kommer ut och får röra på mig. Förra gången jag var hundvakt märkte jag hur mycket bättre jag mådde när jag var ute och promenerade flera gånger varje dag. Så det är snarare en bonus att få ha honom, inte en börda.

Nu är det dags att sätta fart här, måste få lite gjort innan R dyker upp om nån timme eller så.

*OFF*

Hoppsan
Mogi | 05 september 2005 | 15:52

Ojdå. Jag har visst inte uppdaterat här på lääänge, men å andra sidan har jag haft ganska fullt upp. Nu ska vi se… vad har egentligen hänt sen den 28:e? *tänka*

Måndag den 29:e började skolan igen. Hade en introduktion på 1,5 timme som innebar att sitta och lyssna. Jobbigt för koncentrationen. Men det kändes skönt att komma igång igen! Efter det var det hem till mamma, äta mat, gå på kören. Dock blev det inget sjungande eftersom halsen var helt paj. Det var iofs ganska intressant att sitta och bara lyssna. Fan vad duktiga vi är egentligen!

På tisdagen var det skola igen, hade drama-workshop. Det var kul! Fick stifta bekantskap med en liten svart flodhäst i plast, samt med draken Staffan. Det blev väldigt avslappnat i gruppen eftersom det var en så lekfull stämning. Efter skolan var det Zarah-dags. Hämtade henne som vanligt på dagis och så busade vi till hennes mamma kom hem.

Onsdagen var en ledig dag. Skönt med lite mjukstart. R kom över sen och DET är ju alltid najs! ;)

På torsdagen hade vi workshop i skolan igen, den här gången var det Språk som stod på schemat. Det innebar bla att vi fick skriva dikter och sagor, i grupp då förstås. Mycket jobbande med ord. Ganska skoj faktiskt, men det var segt att hålla på i 6 timmar. Sista timmen var det riktigt jobbigt med koncentrationen, men på nåt sätt gick det. Det var en trött Mogi som gick och hämtade Zarah, men den ungen piggar upp en. :)

På fredagen var det åter en ledig dag. Passade på att fixa lite hemma, och sen bar det av till mamma. Fick mat och trevligt sällskap en stund. På kvällen åkte jag till R, han fyllde år så det blev tårta och grejer. Najs najs! Stannade över natten, och på nåt konstigt sätt lyckades jag faktiskt sova ganska bra. Imponerande med tanke på att det är en 90-säng… så man ligger trångt. Och jag som sover taskigt även i en bredare säng…

Lördagen började väl inte så superbra. Jag kände mig risig och allmänt hängig. Orkade inte riktigt med nåt. Men efter att jag hade fått sova en stund och fått lite mat i mig så kändes det något bättre. Tur det, eftersom jag hade lovat att ha Zarah på kvällen. R följde med som sällskap, inte helt dumt. När jag hade lagt Zarah (vilket tog en stund eftersom hon var heligt förbannad och gallskrek) käkade vi lite fil och macka, och sen satte vi oss och kollade på Lock, Stock And Two Smoking Barrels. Jag somnade ifrån filmen till slut, och så vaknade Zarah. Egentligen förstår jag inte hur hon kunde sova, med tanke på att grannarna festade järnet med musik på hög volym. Inte blev det bättre av att det blev nåt slags gängbråk precis utanför, folk stod och skrek åt varann och till slut kraschade de glasdörren till grannporten. Då var det ganska omöjligt att få Zarah att somna om, så hon fick komma upp en stund. Fick sms av hennes mamma att hon skulle bli borta över natten (vilket jag var förberedd på att det ev skulle hända), och då valde R att åka hem till mig istället. Jag fick Zarah att somna till slut, och så fick jag några timmars sömn innan hennes mamma kom hem tidigt på morgonen. Sov några timmar till och sen efter frukost åkte jag hem.

Var ganska trött under söndagen, kändes lite bakisaktigt bara för att jag inte hade sovit ordentligt. R och jag åkte och åt sushi, det var gott. Sen åkte han hem och jag åkte hem till mig. Spenderade eftermiddagen och tidig kväll i soffan, antingen sovandes eller slumrandes. Till slut ansåg jag att jag inte kunde fortsätta, då skulle jag aldrig kunna sova på natten sen. Så för att kunna hålla mig vaken parkerade jag mig framför datorn. Blev hängande där ett bra tag, och sen blev det 2 timmars telefonpratande innan jag äntligen kom i säng.

Idag var det skola, workshop igen. Den här gången hade vi Bild & Form. Det var kul! Hade inte riktigt nån aning om vad det skulle handla om, men trodde väl att det skulle vara strukturerat på nåt sätt. Men nejdå, vi fick i princip helt fria händer att göra vad vi ville. Jag lyckades få till två alster iaf. En myra gjord av tidningspapper och gipsbinda som sen blev målad med vattenfärg och faktiskt ganska söt också ;), och nån slags utkarvad sked eller vad det nu ska föreställa. Hål i den blev det också, så jag vet inte riktigt vad jag ska ha den till. Ge den till mamma kanske? ;)

Sådärja, nu har det blivit en rejäl uppdatering av vad som har hänt under veckan som gått. Den här veckan blir det mycket att göra. Skola varje dag (utom kanske onsdag, och då borde jag ändå försöka få en massa vettigt gjort), Zarah tisdag, onsdag och fredag. Kör idag, grupp imorgon (fy fan, jag vill inte, men jag måste) och kör på torsdag. Sen ska jag försöka hinna träffa R också. :) Sen på lördag åker vi ett helt gäng till Åland. Det ska bli najs!

Nu piper timern här, vilket innebär att maten borde vara klar. Mmmm, mat….

*OFF*